Några ord och bilder från Alla hjärtans dag

Dunderförkylda var vi hela gänget, men kakorna blev levererade med glada miner.

    Två av de minsta barnen följde med och delade med stolthet ut våra bakalster. Här med personalen och boende i Ekebacken i Munkedals ålderdomshem.

 

Så här blev det med cookies … OK tycker barnen och jag – vi är ju nybörjare!

Den här kakan blev räddare i nybörjarbakarnas nöd. Receptet fick vi från en god vän som ofta bakar med barnen och därför är duktig med att välja enkla men goda recept. Ni måste bara prova! Redan en favorit hos familjen Hellström!

Silvia kaka

2 st ägg

2 dl socker

2 tsk bakpulver

1 dl vatten

2 dl mjöl

Glasyr

75 gram smör

1 dl socker

2 tsk vaniljsocker

1 st äggula

1,5 dl kokos att strö över

 GÖR SÅ HÄR

1. Vispa ägg och socker poröst. Rör ner resten av ingredienserna. Sätt ugnen på 175 grader. Smöra och bröa en rund form med avtagbar botten. Häll i smeten och grädda i mitten av ugnen i 30 min. Låt kakan svalna något.

2. Smält smör i en kastrull, rör ner socker, vaniljsocker samt en äggula. Häll över kakan och strö kokos över.

Kortpyssel, a´la man tager vad man haver.

 Origamifjärilar så klart, här mellanlandar de i vårens första krokusar.

 Några ålderdomshem till besöker vi ännu innan veckan är slut, men sedan är det dags för något annat. Kakor kommer vi nog inte att glömma i framtiden, utan bakar då och då när det känns att någon behöver uppmuntras lite extra. Ett mycket enkelt sätt att sprida glädje och säga, hej – jag tycker om dig.

 Lo och Nina med bagar/pysslar -barnen

  1. oneilla

    Positivt budskap. Sånt gillar jag

    • Nina

      Tack kära du! Delad glädje är dubbelt glädje!

      Kram Nina

      • Lo

        Det är skönt att när hjärtat reagerar starkt på något faktiskt ”take action”. Att ”walk the talk” även om det gäller så små saker som att dela med sig av sitt kaffebröd. Jag tänker att om vi inte kan göra det lilla så är det inte heller självklart att vi agerar i det stora.Vi ska heller inte fösa undan de ”små” ideerna som föds i hjärtat för att de verkar futtiga. Det är på de små gärningarna utförda med omtanke om varandra som vår vardagliga trygghet vilar.
        En liten sak skänkt från hjärtat kan få bli till stor när den delas av många, när den för med sig glädje och uppskattning.
        Jag är så tacksam för alla de gånger som vänner i min omgivning lyssnat till sitt hjärta och dykt upp i mitt kök när jag som mest behövt det!Doftljuset,kaffet eller vinflaskan de hade med sig som en liten present blev för mig så mycket mer. Vännens närvaro i köket så värdefull.
        Jag tror att vi kan försöka visa lite av denna omsorg även till människor vi inte känner, men som vi känner till och på olika sätt uppskattar.
        Låt oss sprida lite enkel glädje helt enkelt =)
        Lo

        • Jag är uppvuxen på landet. Där var man tvungen att hjälpa varandra för att få det vardagliga att gå runt. När det var dags att ta upp potatis, samlades nära och kära för att göra det tillsammans. Likaså med hö. Barnen var med och gjorde sitt lilla. Jag kommer fortfarande ihåg hur det kändes att sitta ovanpå en hölast tillsammans med andra barnen – all detta glädje och skratt. Hur bondefrun kom med kaffekorg och nybakade bullar – hur vi samlades ihop under sommarsolen – trötta, svettiga men nöjda. I luften var det ett slags gemenskap, som är svår att hitta idag. Det var många gemensamma aktioner i byn. Pyssel, jumpa, dans, skridskobana på vintern, osv. osv. Alla kände varandra. Byns lilla butik var träffpunkt för samhället. Man hjälpte till varandra och tog sin tid att prata om saker och ting när man träffades.

          Jag hoppas att jag i framtiden kan bosätta i en liknande miljö, inte bara för mitt eget utan för barnens skull.

          Ibland upplever jag att samhället har blivit en smula ”autistisk” … att vi har tappat bort kunskapen – hur man tar hand om varandra … idag har vi inget behov för andra, för att klara av vardagen hellt ekonomiskt – men vi behöver fortfarande relationer och känslan att någon tycker om mig, någon tänker på mig.

          Som tur är, är allt detta ett fritt val! Det är upp till oss, hur vi vill leva livet.

          Kram Nina

  2. Lo

    Härligt med en Alla Hjärtans dag som jag alltid kommer att minnas😉 Så mycket glädje!
    Lo

Tack för att du tar dig tid att lämna en kommentar! Vi blir väldigt glada!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: