Om Mor Sofie och hur allt började

En dag börjar mor Sofie bada …

Det är tidigt 1900 -tal och det passar sig absolut inte! men denna dag, smutsiga och trötta, efter att ha avslutat det tunga arbetet på gården, reglar mor Sofie och Fredrika dörren till bykstugan. De eldar under kitteln, värmer vatten och badar.

Bonden blir så klart ursinnig och folket i byn tisslar och tasslar om mor Sofie som badar. För de fortsätter att bada, mor Sofie och Fredrika. Och de blir fler, snart badar även mor Sofies döttrar. En gång i veckan reglar de dörren till bykstugan, värmer vatten och badar.

I eldens sken tvättar de smutsen från kroppen, vilar sina trötta lemmar. I bykstugans värme andas de ut, delar det som ligger i hjärta och tanke med varandra. Någon gång händer det att Fredrika har en bit vetekrans med sig, lite kaffe att koka. Kvinnorna njuter av kaffet, sina renskrubbade kroppar och förtrolighten i bykstugan.

Referat ur Kvinnor och äppelträd, 1933 av Moa Martinsson.

En av mor Sofies döttrar hette Sally. Hon hade i sin tur ett antal döttrar …

Det är tidigt 2000 -tal. Två unga kvinnor på landet i Bohuslän läser Sally´s historia och drömmen om bykstuga föds. De samlar ihop några kvinnor som en regnig och kall höstdag, samlas en lördagsmorgon för att äta frukost tillsammans. Denna dag eldas det i spisen och värmen sprider sig i den stora, vackra glasverandan i Villa Bro. Frukostbuffén står framdukad med kaffe, nybakat bröd, yoghurt och frukt. När den sista kvinnan anlänt och alla samlats kring bordet, sluts de båda glasdörrarna kring kvinnorna.

Över kaffekopparna och frukostäggen andas de ut, de öppnar upp och delar det som ligger i sina hjärtan och tankar. Skratten dansar klingande och bullrande på verandan. Rummet fylls av kvinnornas berättelser om drömmar, sorger och glädjeämnen. Erfarenheter byts, kreativitet och handlingskraft skapas. Den lilla bykstugan i Bohuslän fick namnet Sally Lysekil. Dessa kvinnor fortsättar att träffas och den lilla bykstugan blir större och större varje år som går.

Här kan du läsa mera vad som är på gång hos Sally Lysekil

Två unga kvinnor fördes av livet ut i världen. De reste mot norr, de reste mot söder . De arbetade och älskade, njöt och tampades med livet. Med glädje och tacksamhet upptäckte de att Sally hade många döttrar runt om i världen.

Det är 2011. Det är en solig och varm höstdag och dessa två kvinnor möts igen. Lite äldre, lite klokare. Dessa två kvinnor, två av Sallys döttrar är vi. Vi är Sally´s Daughters! Tillsammans delar vi på denna blogg det som ligger i hjärta och tanke. Här andas vi ut, skrubbar lite skit av verkligheten och låter kreativitet och handlingskraft skapas! Här önskar vi föra vidare Moas arv. Moa, som med sitt liv och sina böcker får läsaren att förstå den djupaste innebörden i det hon skriver: hur ett stekt ägg till middagens sill och potatis är stor lyx. Hur människor kan finnas för varandra trots att de knappt har nog åt sig själva. Något att tänka på i dagens samhälle, där ett stekt ägg knappast upplevs som lyx, men hur är det med att finnas för varandra? 

Välkommen in i bykstugan!

Lo & Nina

  1. Ping: Kvinnor som badar | Karins labyrint

  2. Underbar läsning! ♥
    Kram till er båda!

  3. Tack det samma Birgitta och trevligt att du tittade in!

    Nina

  4. Vad mycket spännande att läsa och nog är livet en resa alltid.
    Fortsatt trevlig helg
    Birgitta

  5. Hej Ulla och tack för kommentaren. Det glädjer mig i hjärtat att höra hur det har blivit i Brodalen. Det fina och vackra hittar man oftast där som man började resan – i grundtanken. Att ta vara på Moas arv, det är inte det lättaste i dagens samhälle.

    Jag tänker ofta på min favorit bok ”Alkemisten”, skriven av Paolo Coelho. Hur huvudpersonen tar sig ut till den stora världen för att hitta den stora skatten. Mer än en gång undrar han, vilket det nästa steget skall vara, eller ställer sig frågan: ”Vad gör jag här?”. Varje ändring för honom betyder att han samtidigt måste lämna bakom sig något. Varje ändring är en anstränging. Efter många års vandrande kommer han till slut tillbaka hem och hittar den efterlängtade skatten hemma – bakom spisen.

    Livet är en resa. Den stora världen är spännande och alla dessa intryck formar våran tankar. Ibland kommer man till den slutsatsen att det bästa stället var ändå hemma. Resan behövs för denna insikten.

    Sedan är vi olika så klart.

    Jag önskar dig allt gott Ulla och massavis med inspiration för dina stunder i ateljen. Du är en sann Sally, som förvaltar Moas arv på det bästa sätt!

    Hälsa Alla!

    Nina

  6. Hej.
    Så fint att läsa den uppdaterade texten om Sallys
    historia och uppstarten i Lysekil.Även jag berättar den. Nu närmast på Kvinnodagen 8 mars i Lysekils Bibliotek kl. 18.00. Dagen till ära läses dikter av och för kvinnor.
    Följer er blogg och finner till min glädje att vi alla går vidare, utvecklas och värnar om vår ursprungliga plan.Sally´s döttrar presenteras i år även under Kulturveckan som arrangeras av Lysekils kommun. Ringarna på vattnet blir, precis som ni skriver, fler och fler.
    Allt gott till er båda från alla oss i Brodalen.

    Ulla

Tack för att du tar dig tid att lämna en kommentar! Vi blir väldigt glada!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s